Idag blir det recykling i min blogg. Eller återvinning som det heter på svenska. Varför ska man skriva en ny blogg när det finns några gamla som jag är så nöjd med. Och varför ska inte jag få använda repriser när alla TV-kanaler gör det idelign?  Det här är alltså ett av guldkornen i denna blogg genom åren enligt mig själv. 

Det ska ärligen erkännas att det inte är 100% egna ord utan jag lät mig inspireras av en text jag läste på nätet av dåvarande akademiledamoten, Peter Englund. Snodde lite och lade till lite egna ord.

Och den fyller tio år just denna dag, den blogg jag var och fortfarande är så nöjd med. Därför beslöt jag att kopiera och klistra in mitt eget inlägg från den 22/4 2014, alltså för tio år sedan. Så här skrev jag då. Mycket nöje!

Jag ger er...

DEN TURSAMMA GENERATIONEN

Jag har med åren insett att jag tillhör den tursamma generationen. Vi som överlevde alla dessa livsfaror som våra föräldrar i sin okunnighet (men kanske framför allt vi själva) utsatte oss för. I jämförelse med dagens barn var vår barndom ett enda långt och livsfarligt äventyr där vi egentligen borde ha dött eller åtminstone skadats svårt åtminstone en gång om dagen.

Men på något mirakulöst vis har jag ändå klarat mig ända till den aktningtsvärda åldern av 56 år och t.o.m några månader över det. Jag och de flesta jämnåriga har alltså haft tur som tokar.

"Jag lever, jag lever! Det slår mig ibland - jag lever på övertid!" Så sjöng Py Bäckman i en av mina favvolåtar från 80-talet. Och så är det ju för de flesta av oss 50-talister. Vi lever trots allt! Vi lever ÄNDÅ!

Och kanske i än högre grad gäller det väl generationerna före oss. Vi lever trots att vi bland mycket annat farligt.....

1. Nästan aldrig hade bilbälte på oss när vi åkte bil. Mamman till två av mina kompisar i lågstadieåldern hade en folkvagnsbubbla som sommartid ofta fylldes med hennes egna och andras barn, 7-8 ungar och tre morsor var inte ovanligt, för att köra oss till nån badsjö. INGEN var fastspänd! Men ALLA lever ännu!

Det var heller inget konstigt med att vuxna rökte i en bil fullproppad med ungar. Det var liksom deras rättighet och ingen ifrågasatte någonsin det.

2. Cyklade och åkte kälke och pulka utan hjälm.

3. Gick helt själva till och från skolan redan från första klass (Själv gick jag dessutom på "lekis" året före skolstarten och fick minsann traska dit helt själv fast det t.o.m var längre dit än till skolan där jag sen gick i lågstadiet)

4. Sprang på bryggor och lekte i båtar och på egenbyggda flottar utan flytväst

5. Lekte på gatan utan reflexväst i mörker på vintern.

6. Kunde dela en flaska läsk genom att turas om att ta en klunk i taget ur samma flaska.

7. Då och då drack vatten direkt ur trädgårdsslangen.

8. Från 7-8 års ålder åkte buss alldeles själv till centraka staden för att gå på biblioteket och låna böcker.

9. Spelade spontanhockey, fotboll och bandy helt utan vuxna som styrde upp och la sig i.

10. Pallade äpplen utan skyddsutrustning hos skvatt galna tant Eliasson som slog den hon fick tag på i huvudet med träskon. Eller hos farbror Gustavsson som sades skjuta salt i ändan på äppeltjuvar om han fick chansen.

11. "Sulade" som det kallades när man tog tag i bussens bakre kofångare och åkte på sulorna en liten bit.

12. Såg Per Oscarsson ta av sig kläderna och flera par kalsonger i Hylands hörna på annandag jul 1966 utan att få några svårare men för livet. (Jag var alltså nio då men minns det mycket väl och att vi fnissade en del åt det efteråt.)

13. Delade rum med flera av syskonen genom en hel barndom. Minns att jag var en av få jämnåriga med eget rum.

14. Vanligtvis badade bara en eller två gånger per vecka. Övriga dagar tvättade man sig över handfatet bara.

15. Ibland bar samma kläder två dagar i rad. Och dessutom ärvde äldre syskons urvuxna kläder, skidor m.m

Det är alltså bara att tacka sin lyckliga stjärna att man inte föll offer för nån av dessa livsfaror eller nån av de tusentals andra som jag inte kommer på just nu. Börjar ni förstå vart jag vill komma?

Rätt, jag tycker att dagens barn "curlas" till vansinne av många föräldrar. Farorna är visserligen fler och farligare idag (ex.vis fler bilar på gator och vägar och det går ofta lite fortare nu än 1965). Men jag tror ändå att man borde låta sina ungar lära sig hantera riskerna lite tidigare. Att klara av saker själva i större utsträckning. Kanske får de några fler blåmärken men det dör de inte av. Tvärtom är det ju så man lär sig! Så skrapsår och fläskläpp kanske inte är så farligt ändå. Kanske de rent av lär sig att vara mer försiktiga alldeles av sig själva. Det tror i alla fall jag.

Förhoppningsvis kan ovanstående lista ge ett igenkännandets leende hos övriga i generationen som minns Hep Stars, raketost, Oboy med jordgubbssmak, Gyllelimpa och svagdricka.

Var i herrans namn får man tag i svagdricka nuförtiden? Minns att jag som barn ibland vid festliga tillfällen fick en 50/50-blandning av svagdricka och sockerdricka till maten och tyckte att det var väldigt gott. Men det är säkert 25-30 år sen jag såg det i en affär...

Vår generations föräldrar var också väldigt uppfinningsrika när det gällde att hålla oss i schack. En 4-5 år ymgre grannpojke i huset mitt emot vågade t.ex aldrig gå ner i källaren av rädsla för "källargubben" som sades äta upp små barn om han fick tag i dem. Antagligen fanns det saker barn kunde skada sig på i deras källare och därför valde hans föräldrar att skrämma honom för att gå dit. Vuxna lärde oss också att det var livsfarligt att bada direkt efter att man ätit eftersom man kunde få kramp. Helt gripet ur luften konstaterar vetenskapen av idag. Jag är dock säker på att någon påhittig morsa sa så till sina ungar för att själv få lite lugn och ro en stund efter maten och hinna få undan disken med mera. Och när hon märkte hur bra det fungede spred sig "kunskapen" till andra mödrar över landet. Och på barns vis hjälpte barnen själva gärna också till med att sprida denna myt

"Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" är också exempel på Sveriges förenade morsors påhittighet för att kunna tvinga ut barnen även vid snöstorm, åska, hagel och drivis. För att de skulle få frisk luft och kanske somna fortare till kvällen.

Eller klassikern framför andra för att avsluta det roliga barnkalaset; "Man ska sluta när det är som roligast!"

Än i denna dag fattar jag inte varför man ska göra det. Så sällan som man har riktigt roligt borde man väl snarare passa på att dra ut på det så länge det går. Eller...?

Har jag fel? Rätta mig, för all del, i så fall!
Med de orden avslutar jag för denna gång och önskar resten av Sverige en lika härlig apriltisdag som den vi har här på Sveriges midja. Var inte rädda om er - Lev! Lev, medan ni kan!

Och varför inte prova på att dricka ur samma flaska som någon annan nån gång emellanåt. Eller drick vatten ur trädgårdsslangen... Bara för att leva lite farligt, liksom!

Och du som eventuellt testar och överlever det får gärna berätta om det sen.

 

Liselotte

Måndag 22 april 14:52

Vilket härligt inlägg! Jag tillhör ju också den levande generationen trots alla "faror" jag och mina kamrater utsattes för, och jag har inga men efter min uppväxt, snarare bara glada minnen.
I Alfta där jag växte upp fanns ett bryggeri, Borås bryggeri, som tillverkade svagdricka (vilket jag aldrig lärt mig uppskatta), och som mina föräldrar skickade mig att handla till judarna. Som tur var tillverkade de även läsk.
Tror faktiskt att de fortfarande tillverkar svagdricka till judarna, men jag är inte helt säker. För 2-3 år sedan vet jag att det inte blev någon tillverkning p g a pandemin, annars hade min svagdricksälskande make helt säkert köpt någon liter.

http://elmaliel.blogspot.com

Göran

Måndag 22 april 17:52

Det här skrevs av läsaren i all hast så det blev felstavningar. "Judarna" ska självklart vara JULARNA. Svagdricka serverades på julen även i mitt barndomshem och jag minns att man brukade få en 50/50 blandning av det och sockerdricka vilket jag tyckte var mycket gott på den tiden. Nu minns jag knappt när jag senast såg svagdricka i en butik.
Alfta skriver du... Därifrån fick vi en ny klasskamrat som kom inflyttad när jag gick klass 5 eller 6. Pia hette och heter hon. Född 1957 som jag. Nån du kände eller kände till?

 

Liselotte

Måndag 22 april 17:01

Så det blir när man inte läser igenom det man skrivit, förlåt.
Det ska naturligtvis stå jularna!
Och bryggeriet heter Borns bryggeri och inget annat.

Göran

Måndag 22 april 17:45

Haha, det fattade jag med. Skrev du på mobilen så är det lätt hänt. Säg till om du vill att jag ska ta bort kommentaren. Ska skriva ett svar till den där jag förtydligar så ingen blir kränkt.

 

Liselotte

Måndag 22 april 19:24

Ja tack, vill gärna få den borttagen

Göran

Tisdag 23 april 05:36

Tyvärr lyckas jag inte med det. Trodde det skulle gå men tydligen är det så att har man publicerat så har man.

 

Krister

Måndag 22 april 19:58

Minns att svagdrickan även tappades i Damejeanne.

Göran

Tisdag 23 april 05:38

Ja, precis! Eller "stånkor" som de kallades i mitt hem. En stor brun eller mörkgrön flaska i en träkorg. Kanske fem liter eller nåt sånt

 

wiper

Onsdag 24 april 09:38

Svagdricka på stora flaskor med träinfattning köpte mina föräldrar hem varje jul och man riktigt njöt av den goda drycken. Grattis till 10 år på bloggplatsen

Jag tillhör också den tursamma generationen än om jag när jag ser din ålder kan vara mamma till dig ;). Att man inte slog ihjäl sig när man fick springa ute ensam från låg ålder är en gåta.

Bilbälte som du skrev hade man aldrig men på den tiden. Vilka härliga minnen du tar fram i ljuset. Jag känner igen allt ;). Ja du man borde dra ut på tiden som du säger när man har roligt. Det finns många korkade uttryck ;)

Lev, lev själv och gör allt du känner för

Ha en härlig tisdag
Malin

http://wiper.bloggplatsen.se

Göran

Onsdag 24 april 10:30

10 år??? Det var tio år sen inlägget skrevs men bloggat hade jag då gjort i hela fem år. Så jag "fyllde 15" i januari i år

 

skogsnuvan

Onsdag 24 april 12:16

10 år sedan så jag minns inte det inlägget även om jag har bloggat i 12 år men kanske inte läst din hela tiden men dina inlägg är alltid väldigt intressanta. Minns inte att jag blev skrämd av något. Min pappa var hovslagare och vi hade alltid hästar här på sommaren och dom gick lösa i skogen och på kvällarna kommer dom springande på vägen för att vara på badstranden och plaska omkring. Jag var dörådd när jag mötte dom på vägen men pappa sa att jag skulle bara stå stilla så hände ingenting. Gud så hjärtat bankade. Vet inte om någon förälder skulle såga så till ett barn nu för tiden för nu ska dom ju vara rädda för allt

http://skogsnuvan.bloggplatsen.se

Göran

Onsdag 24 april 13:19

Visst är väl farorna fler och farligare nu än förr men nog har det väl ändå gått lite inflation i det där curlandet av ungarna nuförtiden. Att ta itu med riskerna gör ju att man lär sig undvika dem.

 

Liselotte

Torsdag 25 april 14:49

Glömde svara på din fråga om Pia från Alfta. Kan inte minnas någon Pia, annars hade man ju koll på de flesta som var i min ålder i lilla byn Alfta. Har frågat min man också som är en 57:a och han minns inte heller någon Pia.
Tror jag lyckades stava rätt på alla ord denna gång :-)

http://elmaliel.blogspot.com

Göran

Torsdag 25 april 19:12

Nej det är ju länge sen. Troligen 1968-69 nån gång. Hennes pappa jobbade på TV här och det tyckte man ju var lite häftigt.

 

wiper

Fredag 26 april 11:19

Jag ber om ursäkt om jag missförstått detta med 10 år. Hade nog lite bråttomt ;) ;)

Malin

http://wiper.bloggplatsen.se

Göran

Lördag 27 april 10:20

Inget att be om ursäkt för! Så lättkränkt får man väl inte vara att man hänger upp sig på såna småsaker!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Godmorgon på er, kära ordbrukare! Jag har varit på resande fot i några dagar. Kom hem igår eftermiddag efter två dagars besök i Julita i Sörmland. Där bor min storebror, sen några år tillbaka, i ett s.k generationsboende med en av sina döttrar och he...

  Nu har jag provsmakat! I somras hittade jag ju ett fabrikat av surströmming som jag aldrig ens sett eller hört talas om. Och än mindre smakat. I den FB-grupp för surströmmingsfantaster som jag är medlem av kom flera vitt skilda recensioner av ...

Onsdag. Mitt i veckan. Lill-lördag. Eller pig-lördag som några kallar det. Och äntligen har vi fått lite mer än enstaka plusgrader här på Sveriges midja. Efter 3-4 frostnätter och bara en eller två grader över noll om dagarna känns det skönt att slip...

Nä, inte fanken blev det nån miljardvinst igår heller! Det blev som det nästan alltid blir. D.v.s noll rätt. En gång kändes det som jag varit nära storvinsten. För 4-5 år sen så var alla fem dragna nummer talgrannar med mina nummer. T.ex om jag had...

Jaha! Så var det fredag igen då! Till glädje för alla skolbarn och vuxna med dagtidsjobb. För skiftarbetare och pensionärer spelar ju dagarnas namn inte så stor roll. Numera är det ju inget som hindrar att man åker och storhandlar på en söndag hell...