Halva veckan har gått redan. Med mersmak dessutom för halvvägs var jag ju redan vid lunch idag. Den intogs i all enkelhet vid köksbordet och bestod av en dubbelmacka med skinka, tomat, ost och lite dijonsenap som jag klämde fast i mitt urgamla våffeljärn från 1960-talet. Möjligen ännu äldre. Det är ett sånt där med kromad utsida och gjutjärnslaggar inuti. Det står visserligen ett modernt smörgåsjärn för två såna där dubbelmackor i ett skåp här också men jag föredrar min gamla fornlämning som jag hittade på en loppis för c:a 15 år sedan.

En femtiolapp kostade det mig då och jag tycker fortfarande att både våfflor och dubbelmackor blir mycket godare av att gräddas där än i de där moderna non-stick-beläggningsapparaterna.

Apropå våffeljärn, har ni hört den här? Den är kort men den är bra, som Tage Danielsson sa om sin imitation av Sammy Davis junior... (Sa jag att jag gillar dialekter?)

Så kan det också gå. Det är tur att "ongan" är stora nu och har mer vett och förstånd än så.

Annars så har jag arbetat hemifrån även idag och ska så göra imorgon också. Arbetsinsatsen bestod i att svara i telefonen två gånger och däremellan själv ringa ett samtal. Tre telefonsamtal på en och samma dag. Det ligger på, som man säger. Å andra sidan vilade jag mig ju igenom gårdagen. Då unnade jag mig också att följa med min tama husmekaniker till resturangen "Spisa hos Lisa" och käka raggmunk med stekt fläsk och lingon till lunch. Ganska mycket vassare än den enklare ost-och-skink-toast jag åt idag.

Sist tänkte jag låta lite irritation pysa över. Ska inte säga ilska för sååå farligt var det ju inte ändå. Men...

Av anledningar som jag inte går in på hade jag, för ovanlighetens skull, råkat bli med kontanter. Jag som nästan aldrig har varken mynt eller sedlar. Men nu var det så och dessa skulle in på kontot för att slippa bära omkring på dem. Därför gjorde jag i eftermiddags  en liten tripp in till var vackra stenstad. D.v.s Sundsvalls centrum.

I en lycklig forntid då denne bokstavsskötare var ung och stilg kunde man knalla in på banken bara de hade öppet och sätta in stålarna över disk. Men det går ju inte längre eftersom banker inte längre hanterar kontanter. 

Och i hela kommunen finns, vad jag vet, bara ett enda ställe där man tillhandahåller automater för insättning av pengar. Det tog mig fem försök att få den där förb... maskinen att godkänna alla mina sedlar fast jag visste att samtliga var äkta. Men det gick till slut. Då var det värre för mannen som använde automaten bredvid. 

Han skulle, av någon anledning som bara han vet, ta ut pengar från ett kreditkort och sätta in dem på ett av sina konton. Han tog ut femtusen och fick sina sedlar. Men inte heller dessa sedlar tyckte maskinen var äkta utan skickade tillbaka två femhundringar som "ogiltiga". FAST maskinen själv precis hade spottat ut dem!!!

Jag hade full förståelse för hans ilska och gladdes med honom då han på sjätte försöket fick apparaten att godkänna den sista sedeln. Därför får ni ett till klipp att titta, lyssna på och förfäras över eller skratta åt. Möjligen har jag använt denna klassiker med Euskefeurat förr men det är ju så inne med återbruk och recycling så...

"Jä ble´sa gu´förbannad oppå apparata..."

Visst känner man igen sig? Har vi inte alla upplevt åtminstone delar av vad Ronne Eriksson sjunger om?

Nu hoppas jag att kanske någon människa blir lite gladare än ni var innan tack vare dessa små klipp.

Gud vare med er, kära ordbrukare! För själv har jag inte tid! Men... vi ses igen! Hot eller löfte? Välj själva!

 

wiper

6 augusti 2020 07:33

Kul att du har ett sånt gammalt våffeljärn från min tid ;) Håller med om att våfflorna blir mycket finare och godare i såna. Mina föräldrar hade precis ett sånt och jag kan förnimma smaken på dom goda våfflorna fortfarande.

Nu blev jag nostalgisk när du bjuder på Evert Ljusberg. Jag blev då gladare inför dessa klipp ;) . Min man brukar skoja lite och sjunga detta med skita i våffeljärnet och jag höll på att skratta ihjäl mig första gången. Han är ju från övre norrland

Spisa hos Lisa, vilket bra namn på ett ställe som serverar raggmunk. Nu blev jag ännu mer nostalgisk då du nämner Sundsvall min födelsestad. Vilket jobb med att få in och ut pengar, tidskrävande till tusen. Jag har inte haft kontanter på länge och inte besökt nån uttagningsapparat. Det är ju inte många ställen som tar emot pengar numera

Tack för ett härligt inlägg
Ha en toppenfin dag
Hälsning Malin

http://wiper.bloggplatsen.se

 

Amisa

7 augusti 2020 01:05

Håller med om att gamla våffeljärn år bäst! Jag skänkte mitt nya till en secondhandaffär och tog i stället reda på ett gammalt som verkligen gör frasiga våfflor.

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt lilla barnbarn slutar inte att fascinera mig. Igår var jag hemma hos exet på middag med dotter och mågämnet samt vår yngste son. När vi hade ätit klart satt lille Luis i sin pappas famn mitt emot mig vid bordet. Då plötlsigt fick vi ögonkontak...

Har ni tänkt på att kungen har namnsdag idag igen?  Nej det är varken Carl, Gustaf, Folke eller Hubertus i almanackan. Men det är... DEN SEXTONDE!!! Jodå, jag vet att jag skrivit den förut en gång men eftersom jag kom på det så återanvänder jag d...

  Så har jag då äntligen fått träffa mitt allra första barnbarn. Min vackre dotterson Luis i sin bilbarnstol på golvet i mitt kök. De anlände i eftermiddags, de nyblivna föräldrarna med sitt lilla underverk. Och nu har jag fått hålla honom, snif...

Facebook kan vara roligt ibland och har jag inget bättre för mig kan jag ju alltid fördriva tiden med att spela Quiz Planet, frågesportspelet där man kan spela med sina nätvänner och tävla i kunskap. Eller kanske snarare en blandning av tur och kunsk...

Det här blir mitt  sista inlägg som tar upp religioner. För den här gången, åtminstone! Möjligen återkommer jag till ämnet nån gång i framtiden, det får vi se. Jag vill vara tydlig med att jag inte missunnar någon deras tro. Eller att jag tycker ...